respekteravar

svara på kommetra

Men låt oss säga att lägenheten kostar 3500 kronor i månaden, och du får in 4000, (barnbidraget är inte inräknat hoppas jag?) så har ni 500 kronor att betala övriga kostnader och räkningar. Efter det ligger ni back och kan inte köpa mat eller nödvändigheter.



Jag vill bara att det ska gå bra för er. Det är så lätt att det går fel.

Dom vet tydligen inte vad en lägenhet kostar då jag själv har en stor 4:a på 110kvm och den kostar *BARA*5200:- i månaden eller också Sarah är det nån som lever över sina tillgångar eller kanske på soc som så många andra gör idag?

Bry dig inte om vad andra säger och tycker,du är så bra som du är gumman,strunta i avundsjuka människor sopm absolut inte har något liv......

Massa kramar till er:)

Svar till Ulla:

Ska jag vara avundsjuk på någon som inte har jobb, och tänker leva på soc? Jag ger tips och försöker förklara att det inte är så lätt som hon verkar tro att det är.



Den dagen barnet blir taget av soc för att de inte har råd med blöjor ska inte komma, och därför måste man tänka lite.



Alla lägenheter kostar olika, och det försökte jag förklara genom att säga några genomsnittskostnader för lägenheter i en förort.



Och pengar får man inte från ingenstans. När han är pappaledig hoppas jag att han har ett jobb som han är ledig från, annars får han inga pengar från det. Då är han arbetslös och hemma med ett barn medan hon pluggar eller vad hon nu tänker göra.



Som jag sade innan så kostar lägenheten, sen kostar mat väldigt mycket och blöjor kostar som f-n, och dessutom kostar annat som är viktigt, speciellt när man har barn. Man kan inte skära ner på saker som har med ett spädbarn att göra. Visst, man behöver inte köpa nya kläder varje dag, men mat och blöjor och produkter är viktigt för barnens utveckling och levnad. Jag vill inte att barnet ska falla illa, och jag vill verkligen inte att Sarah ska må dåligt.



Låt oss säga att allting är bra nu, men händer det någonting och det kommer scenarion som att föräldrarna till barnet separerar, en av dem är med om en olycka, de blir av med lägenheten eller barnet blir sjukt. Då spelar pengar stor roll för att man ska klara av att gå vidare och kämpa på. "All you need is love" och annat hippie-tänk är inte sant. Man måste ha pengar för att överleva, och jag vill inte att någonting dåligt ska hända den här nystartade familjen tidigt. Därför ger jag råd.



Jag har ett liv, och det är tack vare att jag planerar och inte bara tänker satsa på att slänga pengar hit och dit.



Jag tycker att du Ulla, ska tänka dig för själv lite. Bara för att det är Sarahs blogg behöver hon inte ha rätt. Jag är inte arg eller försöker vara elak eller liknande. Jag vill bara ge tips, så hon inte hamnar i fällor som unga brukar göra, speciellt unga föräldrar.

Jag förstår hur du menar och jag förstår att du menar bara väl men du får mig att tro att *man måste typ planera en olycka eller så?

Det låter ju väldigt absurt i så fall?

I så fall så står man ju där o i såna fall skulle man i så fall inte skaffa barn över huvudtaget för om man vet att man ska förolyckas SÅ SKAFFAR MAN JU INTE BARN,ELLER?

Man kan göra det bästa av situationen och försöka i alla fall men så klart går barnen i fäörsta hand o det är dyrt med barn,jag om nån borde veta det.....

det är inte billigt med barn men ju äldre dom blir sjunker ju kostnaden för blöjor för vissa . jag har ett eget barn på 3 månader och jag har själv ingen inkomst och jag och min man ska flytta till hus så pengar är inga problem för oss . och om ett barn blir sjuk så har man ju alltid försökring på barnet så får man ju oengar från försäkringsbolgaet det får iaf jag så så långt tänkte ni inte va ?